Förstå dina medarbetare bättre!

Inom projektledning ligger fokus oftast på processer och strategier. Men i verkligheten är det snarare konflikthantering och motivering av medarbetarna som tar upp mest tid för en projektledare. Jan Fellenius från Wenell betonar vikten av beteendebaserat ledarskap.

Det är mer än fullsatt i Wenells lokaler när Jan Fellenius föreläser om beteendebaserat ledarskap. Fast föreläsning är ett missvisande ord. Jan låter publiken få en stor del av taltiden och själv både klättrar han på stolen och kravlar på golvet för att illustrera innehållet.

Jan är leg. psykolog och psykoterapeut och har ägnat hela sitt yrkesliv åt att hjälpa människor med problem. Jan har tidigare arbetat i sjukhusvärlden med att hjälpa sjuka att komma tillbaka i arbetslivet. Där märkte Jan att det var stora skillnader på hur väl arbetsgivarna hanterade situationen. De som lyckades väl var de som riktade in sig på just beteenden.

Inom projektledning ligger fokus så gott som alltid på processer och strategier. Men i verkligheten är det snarare konflikthantering och motivering av medarbetarna som tar upp mest tid för en projektledare. Helt enkelt hur människor beter sig.

– Beteendesidan har blivit väldigt styvmoderligt behandlad inom projektledning berättar Jan. Vi vill överbrygga klyftan mellan de beteendevetenskapliga och tekniska aspekterna av ett projekt.

Vad är ett beteende?
För att kunna arbeta aktivt med beteenden måste man kunna känna igen dem. Jan förklarar att ett beteende är något som en person säger eller gör. Inte hur någon är eller hur någon tänker. Det kräver lite övning för att identifiera ett beteende. Det blir tydligt när publiken får diskutera olika scenarier. Bråkig?

Nej, det är inget beteende, men det är däremot ”höll tiden”.
– Vi måste akta oss för att dra slutsatser utifrån hur vi uppfattar hur folk är, förmanar Jan. Våra känslor tar ofta överhanden i sådana lägen. Jan lär oss ett knep för att kunna identifiera beteenden: död mans test. Kan en död människa göra det här? Då är det förmodligen inte ett beteende.

Konsekvenser stärker beteenden
Jan visar oss en modell över hur beteenden ofta fungerar: ABC – aktiverare, beteende, konsekvens.
En aktiverare stimulerar till en viss handling och som föregår ett beteende. Det kan vara enkla medel som påminnelser i kalendern, och stora som visionära uttalanden. Aktiverarna är viktiga, men har inte alls lika stor betydelse som konsekvenserna. Vad som blir följden av ett beteende är ofta avgörande för om beteendet kommer att upprepas.

Konsekvenser kan stärka ett beteende, till exempel med hjälp av positiv feeedback . Men konsekvenser kan också motarbeta beteenden, såväl positiva som negativa. En medarbetare som gång på gång fått sina idéer ifrågasatta kommer troligtvis hålla sina idéer för sig själv i fortsättningen.

När klockan är halv åtta och föreläsningen är över är det en mer beteendemedveten skara som lämnar lokalerna på Torsgatan. Och förhoppningsvis lägger vi lite extra tid på att tänka på våra egna beteenden gentemot andra när vi kommer till jobbet imorgon.
– Ditt beteende är någon annans konsekvenser.